"Stor eller liten klass?" Klasstorlek ur ett undervisningsperspektiv

Syfte Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter verksamma lärare har angående klasstorlekens betydelse och mot bakgrund av klasstorlek undersöka vad den har för relevans för elevernas kunskapsutveckling. Huvudfråga Vilken betydelse har klassens storlek ur ett undervisningsperspektiv? Metod och material Vår metod består av kvalitativa intervjuer, där fem lärare har intervjuats. Materialet består av litteratur och forskningsrapporter. Våra utgångspunkter under arbetets gång är sociokulturell inriktning och hermeneutik. Resultat Resultatet från vår studie visar på att klasstorlek inte har en avgörande betydelse. Med bakgrund av de mottsatta forskningsresultat som framkommit både internationellt och i Sverige så är det utifrån de och vår egen studie med lärarna svårt att generalisera och hävda en bestämd sanning och dra allmängiltiga slutsatser. Vår undersökning när vi sammantar våra intervjuers resultat, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter pekar på att klasstorlek kan ha betydelse för de lägre åldrarna och för elever från socioekonomiskt svaga grupper. Vi kan inte dra slutsatsen att klasstorleken är den mest avgörande faktorn för elevernas kunskapsutveckling. Andra faktorer som lärarkompetens, gruppsammansättning, arbetsformer, undervisningsformer och lärarens förmåga att interagera är mer betydelsefulla än storleken på klassen. Betydelse för läraryrket Vi anser att vår fokusering på klasstorleksfrågan är relevant för skolan och speciellt för elever så att de får de bästa förutsättningarna till ett optimalt lärande. För lärarna är det en stor relevans att de får resurser och villkor att förhålla sig till där de känner att de kan arbeta efter och utveckla ett lärande som gynnar elevernas kunskapsutveckling. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det en betydelsefull fråga hur den prioriteras och värderas och vilka resursslag som det bestäms att skolan skall utgå från och få tillgång till. Exempelvis i form av välutbildade lärare, specialpedagog, material, möjlighet att skapa och variera den arbetsform och gruppsammansättning utifrån elevernas behov och förutsättningar

Recommendations for repositories and scientific gateways from a neuroscience perspective

Digital services such as repositories and science gateways have become key resources for the neuroscience community, but users often have a hard time orienting themselves in the service landscape to find the best fit for their particular needs. INCF (International Neuroinformatics Coordinating Facility) has developed a set of recommendations and associated criteria for choosing or setting up and running a repository or scientific gateway, intended for the neuroscience community, with a FAIR neuroscience perspective. These recommendations have neurosciences as their primary use case but are often general. Considering the perspectives of researchers and providers of repositories as well as scientific gateways, the recommendations harmonize and complement existing work on criteria for repositories and best practices. The recommendations cover a range of important areas including accessibility, licensing, community responsibility and technical and financial sustainability of a service.Comment: 10 pages, submitted to Scientific Dat

Canonical Insertion-Deletion Markers for Rapid DNA Typing of Francisella tularensis

By combining analysis of indel markers with multiple-locus variable-number tandem repeat analysis, individual strains were identified

Practice patterns in diagnostics, staging, and management strategies of gallbladder cancer among Nordic tertiary centers

Background and objective: Gallbladder cancer (GBC) is a rare malignancy in the Nordic countries and no common Nordic treatment guidelines exist. This study aimed to characterize the current diagnostic and treatment strategies in the Nordic countries and disclose differences in these strategies. Methods: This was a survey study with a cross-sectional questionnaire of all 19 university hospitals providing curative-intent surgery for GBC in Sweden, Norway, Denmark, and Finland. Results: In all Nordic countries except Sweden, neoadjuvant/downstaging chemotherapy was used in GBC patients. In T1b and T2, majority of the centers (15–18/19) performed extended cholecystectomy. In T3, majority of the centers (13/19) performed cholecystectomy with resection of segments 4b and 5. In T4, majority of the centers (12–14/19) chose palliative/oncological care. The centers in Sweden extended lymphadenectomy beyond the hepatoduodenal ligament, whereas all other Nordic centers usually limited lymphadenectomy to the hepatoduodenal ligament. All Nordic centers except those in Norway used adjuvant chemotherapy routinely for GBC. There were no major differences between the Nordic centers in diagnostics and follow-up. Conclusions: The surgical and oncological treatment strategies of GBC vary considerably between the Nordic centers and countries.publishedVersio

26th Annual Computational Neuroscience Meeting (CNS*2017): Part 3 - Meeting Abstracts - Antwerp, Belgium. 15–20 July 2017

This work was produced as part of the activities of FAPESP Research,\ud Disseminations and Innovation Center for Neuromathematics (grant\ud 2013/07699-0, S. Paulo Research Foundation). NLK is supported by a\ud FAPESP postdoctoral fellowship (grant 2016/03855-5). ACR is partially\ud supported by a CNPq fellowship (grant 306251/2014-0)